Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

94.7m FM

Ingen vet vad som vantar

opinion

Åh, vad jag tycker om er podd. Det är jättemysigt att lyssna på er — och mycket intressant. Snälla, skynda er att spela in nästa avsnitt! Varma stickhälsningar från Wenche i Norge. Så kul att höra ifrån dig. Och så smickrande att du gillar vår podd. Vi gillar ju dina mönster! Varma hälsningar från Johanne och Heléne. Roligt att få historien berättad av två så kunniga personer!

Jag ser verkligen fram emot nästa avsnitt eftersom min vänskap med en äldre dam från Floda lett till att jag stickat, virkat och påsömmat en hel del från Dalarna, och det är så härligt att få lära sig mer! Jag älskar verkligen er podd, den var precis vad sticksverige behövde! Jag vet ju att du också gärna stickar långsamt och krångligt.

Och nästa avsnitt kommer att handla om Dala-Floda, det kommer att vara något i din smak hoppas jag. Nu har jag i princip sträcklyssnat på alla avsnitt av er podd. Intressant och trevligt och väcker lusten att sticka nya vantar och mössor. Längtar till nästa avsnitt. Kommer väl snart hoppas jag. Så trevligt med någon som vill sträcklyssna till vårt nördiga svamlande. Just nu försöker vi göra ett avsnitt i vecka, så nästa torsdag kommer det nya.

Ingen vet vad som vantar

De är inget annat än...

Tack för din snälla kommentar! Ja, dere gjør en kjemejobb, det er så flott å høre på dere, både underholdende og lærerikt. Tusen takk for at dere tar dere tid til dette i en ellers hektisk hverdag!

Vet dere forresten at på grunn av de nye moms-reglene i EU og livssituasjonen ellers så har Laris Design lagt ut alle sine fingervanter til gratis bruk?

Jag vet inte vad jag...

Så fantastiskt vilsamt och samtidigt inspirerande att lyssna på ert djupdykande i olika "ämnen". Att lyssna på er när jag cyklar till jobbet gör min dag! Jag hade nog inte kunnat föreställa mig att någon skulle cykla till vår stickpodd, utan mer sticka kanske.

Vi får se om vi törs prata om norsk stickning så småningom. Du vet ju hur mycket jag älskar norska mönster, så det skulle kunna bli flera avsnitt. Vi såg att Laris mönster blivit gratis på grund av de nya momsreglerna och det är ju tråkigt att de fått effekten att hon tappade sugen. Har du kikat på vad jag har gjort! Nu känner jag mig hedrad ska du veta! Ingen vet vad som vantar in på Larus Ravelrysida efter bilden på de trasiga vantarna, och det var ju helt otroliga mönster hon gjort.

Verkligen tråkigt att det blivit som det blivit, för de där mönstren svänger man ju inte ihop i en handvändning precis.

Synd att någon med sådan talang inte ska kunna fortsätta! Heja, vilken fin podd! Apropå Ingen vet vad som vantar, brukar ni sticka uppifrån eller nerifrån? Tycker ni att det finns fördelar med det ena eller det andra? Tack för en intressant pod!

De är inget annat än...

Jag har faktiskt bara stickat vantar nerifrån och upp och Ingen vet vad som vantar vet inte om Heléne har provat sticka från båda håll. Om man stickar uppifrån och ner kanske det är lättare att få tummen på rätt ställe på handen. Men jag kan tänka mig att precis som när man stickar sockor från tån kan det vara svårt att maska av så att det blir ordentligt elastiskt.

Hur ett helt program om vantar utan att ta upp lovikka? Min mor stickade lovikkavantar till varje sportlov, före, i bilen upp och efter dagens skidande. Någonstans började jag sticka på hennes vantar, och sedan lägga.

Upp egna, och leka med formen, lovikka. Sedan fick jag tag i en norsk bok om vantar översatt till svenska av Anne-Stine och Lillill Thuve och började sticka "tunna vantar" på fyror. Med lååånga resårmuddar, för alla ärmar är för korta. Stickar tätt och hårt för att hålla vinden ute, så jag känner väl igen mig i era funderingar kring fiskartröjor, och mycket om hur man stickar tummar, men avskyr oelastiska, "fina" kragar på vantarna ; Tack för ett jättefint program! Vi tänker att Lovikkavantar är så speciella att de kanske är värda ett eget avsnitt.

Det är ju sällan man känner till vem som har gjort något speciellt inom stickning - det är väldigt skral dokumentation. Du får gärna skicka en bild på dina omarbetade Lovikka-vantar, det låter spännande. Tyvärr hittar jag inte så många lovikkavantar hemma, jag är en notorisk vanttappare, ett tag stickade jag bara omaka vantar, olika mönster på alla men samma färger ungefär. Kan bara hoppas att de hittades av någon som använder dem, de hela par jag tappat iaf. Dessutom är jag usel på att fota det jag gör, och gjorde det ännu mindre i min lovikkaperiod.

Ska se vad jag hittar. Det jag tänkt på är att lovikkavantar måste ha varit en inkörsport till stickningen för väldigt många genom skolan. De jag stickade i skolan var det första användbara jag stickade.

Dåförtiden var lovikka inte ett skyddat märke och variationen i färger och form var större, mitt par var t ex blått med en röd rand, och vi stickade inte dubbla muddar. De kallades inte heller för samiska, de var ju från Tornedalen, för mig är de numera "meänkieli", ett uttryck för korsvägen mellan svenskt, finskt, norskt, samiskt, ryskt, Ingen vet vad som vantar, holländskt som Tornedalen är.

Bästa sättet att använda dem var att ha dem under en påsvante av vindpoplin och skinn på skidturerna. Här nere i Götaland behöver vi däremot inte ta fram lovikkavantarna så ofta När man börjar sticka vantar kan det vara svårt att sluta. Vilket är rätt bra med tanke på att vantar måste vara det plagg som man lättast tappar bort. Erika Nordvall Falck med några av sina vantar från Norrbotten.

När hon var på Nordiska muséets  stick-café  i höstas berättade Erika, bland annat, att man kan se på vantarnas mönster och färger varifrån i Norrbotten de kommer. Däremot finns det ingenting som visar om det är en man eller kvinna som ska bära Ingen vet vad som vantar. Härliga färgkombinationer som är typiska för samiska vantar.

De enfärgade vantarna  i raden  under är gjorda med mönster som mer påminner om flätstickning. Hon hade också hittat en bok från där stickning i Norrbotten omnämns. Ungefär samtidigt brukar man säga att stickningen för första gången kom till Sverige — men till Halland. Erikas pappas kusin var Teres Torgrimsom också är en kändis i världen av stickade vantar. Hon var den som tecknade av mönstren på gravvantar från talet när kyrkan i Jukkasjärvi renoverades Det finns en tvåändsstickad vante som med säkerhet kan dateras till — men kan vara också äldre.

Den hittades vid Borns hyttegård i Falun Men allra äldst är  Sten Svantesson Stures  vante från talet. Den finns i  Uppsala Domkyrkas museum. Men vanten är antagligen inte stickad i Sverige. Den lilla lilla vanten bara 8 cm bred ligger i en monter i Skattkammaren, Domkyrkan i Uppsalas museum. Sten Svantesson Sture bar denna vante på sin hatt som ett tecken på sin förlovning med en Freuchen Sophia.

Hör historien om hur det kom sig att vanten blev bevarad till våra dagar i nya avsnittet av Nördic Knittng. Hermanna Stengård  föddes på Gotland, hon samlade in gamla plagg och tecknade ner mönstren, en fantastisk kulturgärning. Hennes bok "Gotländsk sticksöm" kom nyligen i  nytryck. Titta gärna i Nordiska museets digitala arkiv.

Katarina Wiberg  har ett bra tips för hur man gör för att få tummarna gjorda, sticka dem innan hela vanten är färdig! Fjärde avsnittet av Nördic Knitting handlar alltså mest om vantar. Du kan lyssna här, direkt i din dator, eller ladda ner det till din telefon. Upplagd av Johanne Ländin kl. Johanne Ländin 16 april Elanit 16 april Johanne Ländin 17 april Pinneguri 17 april Åsa W 17 april Elanit 18 april Ylva Lindberg 3 maj Johanne Ländin 3 maj Ii 24 oktober Johanne Ländin 24 oktober Ii 26 oktober Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida.

vita tunna bomulls handskar. någon som vet någon affär som har sånna Ingen vet vad som vantar NV skåne? känner ingen med en ny volvo så det kan man väl utesluta. tror inte de tack för hjälpen boys, ska ner till apoteket och se vad dom Ingen vet vad som vantar.

och når tröskeln till finis...

Han visste vad det troligen hade att betyda: en häst hade störtat, kommit till skadakanske brutit benet. Och en häst Ingen vet ju hur långt till vägs de kan ha hunnit. Torsten Rydelius drog av sig vantarna och gned sina stelfrusna kinder. Hon satt hemma och stickade på ett par vantar.

Hon satt hemma och stickade...

Hela morgonen samlade Ingen vet hur det gick till. Pojken drog vidare Åh, vad hon frös! Men när hon fick syn.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde