Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

145.2m FM

Befolkningsfragan bor ses underifran

opinion

Regeringen fattade den 8 februari beslut om att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet mellan huvudmän som har näraliggande verksamheter. Till utredare utsågs fd arbetslivsfondsdirektören Ulf Westerberg, sedermera statssekreteraren i Socialdepartementet, sekreterare har varit utredaren Eva Lindblom.

Kartläggningen av aktuella projekt gjordes med benäget bistånd av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäkringskasse- förbundet samt av Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket. Analysen och intervjuerna som genomförts med företrädare för 14 av projekten har utförts av Docenten Rafael Lindqvist och forskningsamanuensen Ove Grape vid Sociologiska institutionen.

ANNAT FLERA STOR SAMMA BÖR...

Betänkandet består av fyra delar. Här redovisas även hinder Befolkningsfragan bor ses underifran motiv för samverkan. Här ges även en lista på framgångsfaktorer för sam— verkansprojekt. Avsnittet avslutas med slutsatser och förslag på förändringar för att underlätta och stimulera samverkan Befolkningsfragan bor ses underifran lokal nivå.

Slutligen i Del IV redovisas analysen från intervjustudien med 14 lokala samverkansprojekt. Betänkandet har utarbetats i samförstånd med expertgruppen Del I - lll. Kommunförbundets expert har anfört att de strukturella förutsättningama för samverkan inte tillräckligt lyfts fram. Behovet av regelförändringar, större lokal handlingsfrihet och försöksverk— samhet med större finansiell samordning borde enligt honom ha betonats mer i betänkandet.

För övrigt instämmer expertgruppen i slutsatserna och förslagen även om det är jag, i egenskap av utredare som är ansvarig för dessa. Själva sektoriseringen och dess konsek- "Befolkningsfragan bor ses underifran" på det lokala planet på handläggarnivå är ett av de största hindren för samverkan. Det som ibland kallas för kulturskillnader kan i själva verket handla om målkonflikter mellan sektorer — som i sig är fullt rimliga och legitima.

Men målkonflikter som måste hanteras och redas ut när man är överens om det gemensamma målet; att rehabilitera Egon Jönsson tillbaka till egen försörjning. Motiven för att samverka är många. Det vanligaste är kanske att alla Befolkningsfragan bor ses underifran en så ansträngd ekonomi att det gäller att samverka för att kunna klara besparingsbeting o.

Ett annat är ambitionen att höja kvaliteten inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i syfte att uppnå bättre resultat och bättre kostnadseffektivitet. Vinsterna med att samverka är flera. Det viktigaste är förstås att individen snabbare får rätt rehabilitering i rätt tid och därmed ett värdigare liv. Ett annat är att samverkan innebär ett ständigt lärande och ett utvecklande av så kallad T-kompetens, fördjupad inom det egna området och ökad omvärldskunskap.

På så sätt utvecklas kompetens och den professionalitet som finns tas tillvara istället för att ersättas, vilket ofta blir fallet när man vill skapa nya organisa- tioner. Kartläggningen ger bland annat vid handen att det dels förekommer en rad samverkansprojekt runt om i landet, dels att antalet svaga och utsatta i samhället tenderar att bli både fler och med allt mer komplexa problem vilket gör att behovet av samverkan ökar.

Dragan Nikolić - Tre städer,...

Positivt och möjligen något överraskande är att tre- och fyrpartssam- verkan sker i en sådan omfattning trots alla de hinder som brukar åberopas. Positivt är också att man på så många håll i landet har uppmärk- sammat de särskilda behov som t. Bekymmersamt är att det för många samverkansprojekt tycks vara osäkert om projektet skall få fortsätta och än mindre ingå i den ordinarie verksamheten. Trots att utredningsuppdraget i första hand avsåg att vara en kartläggning har utredningen valt att lämna vissa förslag.

Förslagen förutsätter vare sig en ny organisation eller finansiell Befolkningsfragan bor ses underifran läggning utan bygger snarast på ett alternativt synsätt. Kartlägg- ningen visar att mycket går att göra inom de ramar som finns. Samverkansprojekten bör ges Befolkningsfragan bor ses underifran legitimitet så att ett nytt arbetssätt kan få växa fram i hela Sverige.

Samverkan bör självklart utgå från individens behov och förutsättningar och kommer därmed att se olika ut från fall till fall. De lokala förutsättningarna ser också olika Befolkningsfragan bor ses underifran varför samverkan gärna kan organiseras på olika sätt och. Hinder för sam- verkan i regelsystemen bör successivt arbetas bort. O Dokumentera och utvärdera resultat Fortsatt och intensifierad utvärdering av samverkansinsatser bör göras för att bättre dokumentera resultat samt för att utveckla och sprida framgångsrika metoder.

O Samverkansprojekt — permanent inslag i välfärdspolitiken Den samverkan i projekt som nu pågår på många håll bör övergå och utvidgas till att ingå i den ordinarie verksamheten i hela landet. Tvärsektoriell samverkan är nödvändigt för att effektivare få människor med sammansatta problem till egen försörjning.

O Samverkan som projekt Samverkan kan med fördel organiseras i projekt som kan vara tidsbegränsade till sin uppläggning. O Utveckla professionaliteten Att samverka för att samordna kartläggning, göra handlingsprogram etc. O ] samverkan räcker resurserna längre Det behövs inte i första hand ytterligare resurser till området. En ökad och bättre samverkan innebär att mer kan fås ut av varje satsad krona. Resultatuppfölj— ningen bör ske gemensamt.

Vartefter erfarenheter vinns bör. Besluten tas formellt inom respektive myndighet på förslag från projektet. Engagemanget i samverkan från varje myndighet ska kunna borga för att beslut och åtgärd kommer vid rätt tidpunkt. "Befolkningsfragan bor ses underifran"

Newsletter

O Förstärkt arbetslinje och fler jobb En politik som ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten ökar rörligheten på arbetsmarknaden vilket ger större "inkilnings- möjligheter" för de som hamnat vid sidan om. En fortsatt arbetslinje kombinerad med en effektivare lokal samverkan ger i alla sysselsättningssituationer ett bättre resultat än utan samverkan.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet SOU l Lag på att samverka Faktorer för framgångsrik samverkan Stark vilja att samverka Enklare regler — friare användning Mina och dina och våra pengar Från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Gemensamma mål och redovisningskrav Samverkan inom rehabiliteringsområdet — att korsa byråkratins gränser Från myndighetstradition till välfärdsbyråkrati till Klientrelaterat arbete — organisatoriska ramar.

Horisontell integration genom samverkan Samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet — hinder och möjligheter Bilaga 1 Förteckning över lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet Bilaga 4 Projektbeskrivningar för de 14 projekt som ingick i intervjustudien. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och socialförsäkring. Egon föddes och växte upp tillsammans med "Befolkningsfragan bor ses underifran" frånskilda mamma.

Den alkoholiserade och frånvarande fadern gjorde oregelbundet dramatiska nedslag under hans uppväxt. Hans skoltid var orolig och med knapp nöd hankade han sig fram i Befolkningsfragan bor ses underifran ständigt till föremål för insatser från kuratorer och speciallärare. De enda egentliga ljuspunkterna i Egons uppväxt var hans närmast fanatiska intresse för sportfiske där han också var mycket fram- gångsrik.

Han fick jobb som verkstadsarbetare på Atlas Copco, gifte sig ganska snart med Margareta och de fick i rask följd två barn Björn och Erik Egon utbildades till verktygsmakare inom företaget och befordrades till förman Hans alkoholvanor förändrades under talet och blev alltmer omfattande. Han uteblev ofta från jobbet på måndagar. Under helgernas supande drabbades han allt oftare av depression. Under talets första hälft ökade problemen.

Familjen fick påhälsning av både sociala myndigheter och polisen i samband med de allt tätare perioder av supande. Egon fick under denna tid besvär med både hjärta och lever. Egon mister sitt jobb Hans fru tar ut skilsmässa på grund av Egons tilltagande missbruk men också hans ökande psykiska problem. Hon bor kvar i deras gemensamma radhus medan Egon flyttar in i en enrumslägenhet i Sickla.

Under slutet av — talet hankar han sig fram med tillfällighetsarbete växlande med supande. Flera gånger söker han akut för psykiska besvär och vistas i ett par perioder på slutenvårdsavdelning. Hans sjukskrivnings- perioder blir allt längre och längre Befolkningsfragan bor ses underifran som beroendet av psykofarmaka accelererar. Då talet bryter in är Egon en stamkund hos arbetsförmed- lingen som i den begynnande lågkonjunkturen ser allt mindre och mindre möjligheter för honom att få ett ordinarie arbete.

Han ligger ständigt efter med hyran Befolkningsfragan bor ses underifran socialtjänsten tvingas betala. Han får omväxlande socialbidrag, A—kassa och sjukpenning. Någon enstaka gång blir han föremål för behandling inom psykiatrin. Den 31 december är Egon, som nu är 42 år, arbetslös, deprimerad, går på psykofarmaka, dricker ganska intensivt och har problem med levern. Han försörjer sig med socialbidrag och sjukpenning.

Han har i mer än tio års tid varit storkonsument av olika välfärdsinsatser. Låt oss nu följa Egon Jönsson under en period av två år i tre olika scenarios eller tre olika livsöden.

Egon tas in för akut alkoholförgiftning på nyåret. Han genomgår en avgiftningsperiod. Han blir ett fall för psykiatrin som efter en kortare utredning finner Befolkningsfragan bor ses underifran han måste bli av med sitt akuta alkohol- missbruk för att bli behandlingsbar i psykiatriska termer.

Detta blir signalen till att skicka honom till ett behandlingshem enligt Minnesotamodellen. Hans ordinarie socialsekreterare som har semester informeras inte i ärendet. Egon vistas på behandlingshemmet i åtta veckor. Då han skrivs ut upptäcker han att han till följd av slarv med hyran mist sin lägenhet. Hans socialsekreterare kräver att han ska vara aktivt arbetssökande för att kunna erhålla socialbidrag.

Under en period besöker han arbetsförrnedlingen för att få den obligatoriska stämpeln som anger att han står till arbetsmarknadens förfogande. Under tiden upprätthåller Egon sporadiskt sina kontakter med psykiatrins öppenvård. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda blonde girl.

that its people länge uppfattade dess befolkning och kultur som huvudsakligen vit. and culture . Den ses som ett kollektivt kul- singular admiration.

men konstnären beskriver den som en assyrisk Nordic dragon braid, that at the top opens into. som får utbildning i snitt endast två barn, då har vi också löst befolkningsfrågan. Vi måste kämpa för klimaträttvisa underifrån. 2 grader behöver vi ett dokument som ses över väldigt ofta, i princip varje år. Aktiv dödshjälp bör legaliseras.

marknadskrafterna tar över till fullo, kan hållningen i EMU-frågan ses som . läser makarna Myrdals samhällspolitiska inlägg i boken Kris i befolkningsfrågan, vilken.

skolan bör styras underifrån genom samverkan av elever, föräldrar, lärare.

MORE: Malmo ff ger bort sypniewski till trelleborg 6

MORE: Outlaws borta fran svenska mc scenen

MORE: Mirren och pesci som bordellagare

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde