Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

94.8m FM

Angloket sparar ur i forsta kurvan

opinion

Ett ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med en ångmaskin som motor. Ångloket var den första användbara loktypenmen används inte längre kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer finns ånglok i drift, och i många länder finns de vid museijärnvägar för passagerartrafik eller godstransport.

I Storbritannien finns till exempel Flying Scotsman kvar som driftsdugligt museifordon. I Tyskland anordnas evenemanget " Plandampf " där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg.

Spara artikel Sparad artikel Ångloket...

Ångan från Angloket sparar ur i forsta kurvan matas in i cylindrar där den omvandlas till en fram- och tillbakagående rörelse. Ånglok har i regel två eller fler cylindrar. Encylindriga ånglok har designats men nackdelarna med bara en cylinder var större än fördelarna. Två cylindrar var därför det vanligaste i ånglokens barndom, senare blev tre- och fyrcylindriga ånglok vanliga då de gav bättre ekonomi genom att man kunde låta ångan från en cylinder passera ännu en cylinder innan den gick ut i luften.

I Sverige finns ett flertal loktyper som har cylindrarna innanför ramarna, såsom littera E2 bildenannars är utanförliggande maskineri, med cylindrarna placerade utanför ramarna det vanligast förekommande.

Ett skäl Angloket sparar ur i forsta kurvan den yttre placeringen är att det är enklare att komma åt att serva och reparera ett utanförliggande maskineri. Nackdelen är att maskinens rörelse skapar en vaggande gång hos loken jämfört med lok med innanförliggande maskineri. Hos lok med tre eller fyra cylindrar finns maskineriet både innanför som utanför ramarna. Slidstyrningen reglerar ångtillförseln till cylindrarna. Med denna kan man reglera körriktning och hur mycket ånga som skall komma in i cylindern, den så kallade fyllnadsgraden.

På så vis kan man reglera dragkraften.

Ångloket var den första användbara...

Även slidstyrningen har utvecklats genom åren och flera typer har funnits. Den vanligaste på senare år har varit Heusinger eller Walschaert olika namn på samma styrning. Andra varianter som förekommit är Allan, Helmholtz och Stephenson. På USA-inspirerade lok har Bakers slidstyrning varit starkaste alternativet eftersom den har nållager istället för kullager.

Sydafrika som har världens längsta tåg på över 8 kilometer använder Bakers slidstyrningar eftersom den håller bättre och är billigare i underhåll än de andra slidstyrningarna. Det vanliga arrangemanget med cylindrar och slidstyrning har sina nackdelar. Det har fått ånglokskonstruktörer att skissa på andra sätt att driva ånglok. En lösning är att låta ångan passera en turbin som sedan får driva hjulen. Turbinloken kom aldrig till någon större användning.

En av anledningarna var att turbinloken oftast blev mycket mer komplicerade än de konventionella ångloken så järnvägsbolagen hade inte så stora incitament att gå över till turbinlok.

Dessutom var både ellok och diesellok på väg att bli vanliga vilket gjorde turbinloken till en parentes i järnvägshistorien. Ett av de turbinlok som faktiskt blev användbart var svenska TGOJs typ M3t som byggdes i tre exemplar, varav två finns bevarade på Lokmuseet i Grängesberg. Utan vatten ingen ånga. Vattenförrådet befinner sig på tenderlok i tendern medan det på tanklok befinner sig på själva loket.

Tanklok kan ha vattentankarna på olika ställen. Sidotankar är det vanligaste i Sverige, när tankarna finns på sidan av ångpannan, framför hytten. I England däremot har sadeltanklok varit vanliga på grund av liten lastprofil.

Sadeltanklok har tanken ovanför pannan, precis som en sadel. Även ramtank förekommer, tanken sitter under pannan mellan rambalkarna.

Kol är det vanligaste drivmedlet hos ånglok, men långt ifrån det enda. Även vedoljatorv och kolpulver har använts att elda med. Speciellt under andra världskriget var det svårt att importera kol till Sverige varpå ett Angloket sparar ur i forsta kurvan ånglok konverterades för att eldas med torv eller ved som inte behövde importeras.

Någon större framgång blev inte dessa lok och de byggdes tillbaka till vanliga ånglok efter kriget. De åtta moderna ånglok, som byggdes i Schweiz och [ 1 ] för kuggstångsbanor i Schweiz och Österrike eldas med olja. De små lok för bergbanan och även det moderniserade stora före detta tyska krigsloket 52 fick elektrisk uppvärmning så att ångpannan kan hållas varm över natten.

Olja Angloket sparar ur i forsta kurvan högre driftskostnad under körning, eftersom olja är dyrare än kol och betydligt dyrare än för diesellok, eftersom ånglok är mindre effektiva mer spillvärme än diesellok.

Koleldning ger Angloket sparar ur i forsta kurvan högre kostnad mellan körningarna och mer stillestånd eftersom aska måste tas bort och det behövs mer underhåll.

Ångloket var den första användbara...

Vedeldning ger ännu mer sådana kostnader. Det har förekommit en del udda varianter på ånglok genom tiderna, en del mer framgångsrika än andra. En udda variant var det så kallade Shayloket. Det hade lodrätt monterade cylindrar som drev en vevaxel, som på en modern förbränningsmotor. Vevaxeln drev sedan lokhjulen via kuggväxlar.

Ångloket spårar ur i första...

Fördelarna med detta arrangemang var att man kunde få drivning på alla hjul, även tendernsmen ändå inte behöva ha hjulen fast monterade i ramverket. Shayloken användes främst i USA på skogshyggen.

Där hade banorna oftast skarpa kurvor och det var inte ovanligt med räler av trä, så man behövde all adhesionsvikt man kunde få. Shayloket är dock inte det enda sättet att lösa problemet, även om det var det vanligaste.

Andra liknande system har funnits som alla har drivit på alla lokets axlar, oftast även på tenderns axlar. Climax och Heisler var de vanligaste, efter Shay. Climaxloket fungerade så att cylindrarna drev en blindaxel, parallell med de vanliga axlarna. Blindaxeln drev sedan en kardanaxel som gick till boggierna.

Allteftersom de stora ångloken blev större blev även ångpannorna större. Därmed blev även sikten för föraren allt sämre. För att råda bot på detta testades några olika lösningar. Att ha förarhytten framför ångpannan istället för bakom testades på många ställen.

På de flesta ställen gick man dock tillbaka till att ha förarhytten bakom ångpannan. Då kunde eldaren och föraren kommunicera. Southern Pacific Railroad var ett undantag där ånglok med förarhytten framför ångpannan användes i stor utsträckning. Dessa så kallade cab forward -lok användes på bergiga linjer med Angloket sparar ur i forsta kurvan tunnlar. Genom att skorstenen var bakom hytten kunde man använda tunnlarna utan att hytten fylldes av rök. Ett annat sätt att lösa problemet med dålig sikt var att sätta förarens hytt ovanpå ångpannan, men ha kvar eldaren mellan ångpannan och tendern.

Detta var vanligt främst i Nordamerika. Angloket sparar ur i forsta kurvan USA kallades dessa lok på grund av sitt karakteristiska utseende för camel backskamelrygg.

I Europa satte den mindre lastprofilen oftast stopp för sådana experiment. Flera järnvägar skaffade dock lok med förarens hytt placerad bredvid ångpannan. Dessa lok blev dock sällan några succéer. Malletlok är en ledad ånglokstyp som uppfanns av den schweiziska ingenjören Anatole Mallet. Den ledade konstruktionen Angloket sparar ur i forsta kurvan fler drivande axlar i förhållande till banans kurvradie.

Detta kunde utnyttjas för industribanor med liten kurvradie och på mycket stora och kraftfulla lok för normala banor. Genom att flera axlar är drivande, kan en större del av lokets vikt utnyttjas som adhesionsviktsom ger dragkraft utan att axellasten blir för hög.

"Angloket sparar ur i forsta kurvan" att de bakre axlarna är fast monterade i ramen, måste pivotpunkten för den drivande boggin ligga bakom denna mellan de båda uppsättningarna med drivaxlar.

Detta gör att lokets vikt inte kan tas upp av pivotlagret utan av ett bågformat radiallager centralt placerat på den främre boggin. I en sväng vrids boggin i pivotpunkten och rör sig då även i sidled i förhållande till ångpannans främre del. Lokets kompoundmaskineri är uppdelat så att högtryckscylindrarna driver axlarna i ramen, och lågtrycksångan sedan leds över till boggin, där lågtryckscylindrarna driver hjulen.

Detta minskar problemet med läckage i överföringen av ånga, då endast ånga med lägre tryck överförs till boggin, något som ansågs vara en fördel jämfört med Garrattlokdär högtrycksånga överförs till de båda ledade boggierna.

Hur stor denna fördel var, kan emellertid diskuteras. I USA modifierades nämligen loktypen och fick då fulltryckscylindrar i bägge maskingrupperna. Garrattloket uppfanns av Herbert William Garratt år Ett Garrattlok är ett treledat ekipage med ångpanna på den mittre delen med en ångmaskin framför och en annan bakom.

Vatten och kol medfördes på de båda yttre delarna. En fördel med Garrattlok, jämfört med konventionella ånglok och Malletlok, är att man undgår de begränsningar på ångpannans diameter som sätts av ramen och drivhjulen på dessa loktyper.

Garrattlok kan Angloket sparar ur i forsta kurvan en panna med större diameter, vilket ökar uppvärmningsområdet och underlättar produktionen av ånga. Den större eldstaden möjliggör en effektivare förbränning av bränslet. En nackdel med Garrattlok är att adhesionsvikten minskar när kol- och vattenförråden förbrukas, i likhet med andra tanklok, medan tenderlok har konstant adhesionsvikt eftersom denna inte påverkas av att tendern blir lättare.

Garrattlokens viktigaste konkurrent var Malletloken. Garrattloken blev aldrig populära i Europaäven om de användes i SpanienRyssland och Storbritannien.

I Afrika användes ofta Garrattlok, och de största Garrattloken som byggdes var för de sydafrikanska järnvägarna. En annan udda ånglokstyp är Fairlieloket.

Det består i princip av två ånglok, ihopsatta "rygg mot rygg". SJ har haft två fairlielok, men de byggdes senare om till fyra vanliga ånglok. Eldstadslösa ånglok är som namnet anger ånglok utan egen eldstad. I egentlig mening har sådana lok heller ingen egen ångpanna, utan istället en stor ackumulatortank att lagra vattenångan i.

Loket "tankas" med upphettad vattenånga under tryck från en stationär ångpanna, och därefter kan det framföras med begränsad räckvidd som ett traditionellt ånglok. Eldstadslösa ånglok användes främst som växellok på industrier där det var farligt att medföra öppen eld, exempelvis gasverksprängämnesfabriker och liknande.

Spara artikel Sparad artikel Ångloket bidrar till en gammaldags stämning när det glider fram i maklig Tåget rör sig sakta fram i breda kurvor. den första av de fem byarna som tillsammans kallas Cinque Terre. I restaurangen serveras " Tsar´s Feast" med tedrickning ur samovar, vodka och rysk kaviar.

I inte fullt så snäva kurvor skriker det förfärligt om lok med fasta axlar (jämför de gamla När man släpper ut trycket ur ledningen bromsar bromsarna, proportionellt mot lufttrycket i ledningen. 2. Ett sinnrikt system för att spara ledningar. . Börja med att betrakta första sidan i NBVJs grafiska tidtabell för. Av: Håkan Y Jag vill understyrka att detta är mina erfarenheter av F-ångloket ifrån Heljan.

Främre löpboggien spårar ur i första bästa kurva.

MORE: Nya u21 vann forsta kvalmatchen

MORE: Tre ryssar forstarker ljusdal

MORE: Pensionssparare vill ga vidare till domstol

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde